Trevors mamma Sheila gick bort Okt 24, 5 dagar före hennes 78-års födelsedag.
Trevor hittade en fin dikt som vi använde i foldern, som delades ut vid begravningen.
Du kan gråta för att hon är borta
eller du kan le, därför att hon har levt.
Du kan blunda och be att hon ska komma tillbakas
eller du kan öppna dina ögon och se alla minnen hon lämnade kvar.
Ditt hjärta kan vara tom, därför att du inte kan se henne
eller du kan vara fulla av den kärlek hon gav.
Du kan välja att inte se morgondag och leva i det förflutna
eller du kan vara lycklig för morgondagen på grund av det förflutna.
Du kan minnas henne och endast att hon är borta
eller du kan hedra hennes minne och låt det leva vidare.
Du kan gråta, känna dej tom och stänga ut omvärlden
eller göra vad hon skulle önskar:
Le, öppna ditt sinne, älska och går vidare.
Vi hoppas att hon har det bra där hon nu är och slipper allt elände hon har gått igenom i år.
Det var många som hjälpte oss under veckan och dom som skötte begravningen var helt underbara, inget push för det och det, dom hjälpte oss med allt det praktiska. Begravningen var 30 oktober och många av hennes släktingar var där + många av våra vänner.




















